En medelålders kvinna från Malmö har fått rätt av kammarätten att få ta av våra skattepengar för att få hjälp med sitt beroende. Det är inte så att hon är beroende av narkotika eller alkohol. Inte heller av cigaretter eller snus. I stället är hennes last att hon dricker för mycket Coca-cola. Stackars sate.
Ska staten betala hennes behandling så måste de nog även lägga en mindre förmögenhet på Mr L från Polen som förmodligen toppar konsumtionen av läskedrycker i Norden de senaste åren. Men det är inte vem som helst som kan få hjälp med sitt sockerberoende, nej då. Kvinnan från Malmö, vi kan väl kalla henne Cola-Maja, har det nämligen lite svårare än alla andra, hon är dessutom döv.
Jag vill på inget sätt föringa hennes handikapp, men jag har svårt att se vad det spelar för roll i sammanhanget. Framför allt för att hon hävdar att det är handikappet som ligger till grund för missbruket. Då funderar jag på hur det kan hänga ihop. De enda förklaringarna jag kan komma på är antingen att hon inte hörde när folk sa till henne att sluta dricka i början och sedan var hon fast. Alternativt att någon lurat i henne att Colan skulle bota dövheten om hon bara drack tillräckligt mycket.
Vi önskar Cola-Maja lycka till och hoppas att skattepengarna vi jobbat så hårt (nåja, ganska i alla fall) för kommer väl till pass, så att hon åtminstone kan gå ner på lite mindre farliga grejer som tex Trocadero.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar