Massa nytt folk ränner omkring i jobblokalerna och det medför förstås att nya störningsobjekt tillkommer. Den här veckan är det en man i en högt uppsatt position som stör mig. Han glider omkring här med en uppsyn och stil som gör att jag alltid skrattar när jag ser honom.
Han vill ta sig själv för att han är företagets nav men i själva verket har han blivit omkringflyttad i koncernen i flera år och misslyckas med det mesta, även om det låter fint när han pratar. Varenda dag jag har sett honom så har han burit kavaj med polo under. En illa vald klädkombination. I kavajfickan hittar vi saken som definitivt gör att han vill framstå förmer. Vid hans bröstkorg i kavajfickan hänger nämligen en extraordinär penna som han konstant vägrar använda. Den är där således bara för syns skull.
Ett nytt redigeringsprogram på jobbet som den här snubben basar för gör att man kan sitta och chatta med folk från alla koncernens tidningar och det njuter jag av. Här kan man nämligen trakassera den här mannen en del. Han heter Storup i efternamn och namnet låter ju som ni hör själva som en flygplats... Därför sitter jag med jämna mellanrum och skickar oerhört mogna meningar till honom via chatten.
Det kan stå: "Departure time?", "När lyfter vi till Malpenza?" eller som nu "Boarding"...
Än har jag inte fått svar. Men jag väntar på att han ska komma hit med sin penna och läxa upp mig och min mogna humor...
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Don´t we just hate folk som tar sig själva på himla stort allvar? Rolig är du killen...*ler brett*
SvaraRaderaVickie, you said it.
SvaraRadera