Taylor: VM nästa?

Precis som både jag och min synnerligt gode vän Hans Chrunak har varit inne på tidigare så finns det en hel del tveksamma deltagare i sim-VM i Rom. För att använda experten Chrunaks ord "det är för mycket blåbär med".

Efter att ha sett dagens förmiddagspass där herrarna skulle simma 50m frisim och återigen fått panik över vissa insatser fick jag nog. Sist av alla kom Eric Moussambani från Ekvatorialguinea (är det ens ett land?). Hans tid blev ganska blygsamma 1:02.51.

Aningen kaxigt uttalar jag mig då i stridens hetta att jag själv skulle kunna simma snabbare än så. Efter att ha sansat mig en aning börjar jag dock fundera. Kan det verkligen vara möjligt? Kan jag, en numer ganska otränad person som absolut är allt annat är bra på simning, verkligen slå en person som på elitnivå satsat inför ett VM? Jag bestämmer mig för att detta måste undersökas...

Sagt och gjort. Det bär genast av till närmsta badhus som har en fullmåttsbassäng, dvs 50m. Helt ouppvärmd stegar jag in i hallen och letar mig upp på startpallen. Då alla banor utom två i bassängen upptas av hopptorn och lekande barn, tvingas jag göra mitt rekordförsök på den bana som är ämnad för motionssim. Jag lyckas dock tajma in en lucka mellan alla gamla tanter och får en tämligen ostörd resa.

Efter att ha gått ut lite väl hårt de första 25 meterna, kroknar jag en aning på den andra halvan. Väl i mål får jag min dom av den enväldiga domaren. Sluttiden löd 00:50:07. Med andra ord hade jag slagit siste man i VM med hela 12 sekunder! Detta är en halv evighet på denna korta distans.

Då börjar man undra vad Moussambani har sysslat med. Har de inga bassänger i Ekvatorialguinea? En sjö? Ett hav? Om han nu inte tränar simning regelbundet, varför skickade de då honom till VM? Fungerar det så i det landet att de bara helt slumpmässigt lottar ut vm-platserna bland befolkningen?

Man kanske skulle ta och flytta dit. Om det nu är ett riktigt land...

.