Taylor: Nedsläckt och pepparkakor

Jag vandrar en sista gång genom de mörka korridorerna på redaktionen för att plocka ner mina sista tillhörigheter i en brun kartong. Jag passerar prishyllan där portalens utmärkelser lyser med sin frånvaro. Guldskölden, Nobelpriset inte ens ett skitet Dan Andersson-pris kunde de ge oss. Jag förstår nu hur Astrid Lindgren måste ha känt på sin dödsbädd. Istället finns där enbart ett vandringspris från portalens årliga pingisturnering och en gammal pokal från någon dubbelturnering i tennis som vi vann för längesedan. Tror till och med att det var i Göteborg av alla ställen. När jag sätter mig en sista gång vid mitt stora skrivbord av västindisk mahogny, sköljs en våg av vackra minnen över mig. Men som Seba så vackert uttryckte det; allt har ett slut.


Efter meningsskiljaktigheter har jag avgått som ansvarig utgivare på portalen. Efter att ha sorterat bort vad som tydligen var vårt bästa inlägg genom alla tider stod det klart. Mitt förtroende var förbrukat och är inte längre önskvärd på posten. Jag är inte bara oduglig på att sålla bland våra alster, jag är även helt inkompetent som skribent. Har jag tur får jag chansen att i framtiden skriva väldigt lättlästa barnböcker i still med: ”Detta är en boll. Bollen är röd.” Jag känner att jag måste träna upp mig lite först bara.

Detta enligt Sebas nya måttstock lix.se. En sida som enligt honom avgör inom vilken genre en text passar. I min enfald trodde jag bara att det var ett läsbarhetsindex, dvs något som mäter hur mycket långa och krångliga meningar och ord en text innehåller. Men den har tydligen mycket mer funktioner än så. Jag gör ett försök med en kort text, och mycket riktigt. Med den logiken skulle följande rader göra sig allra bäst i en barnbok.

”Det är roligt att tortera små dvärgar med vässade pennor. Man ska dessutom alltid springa runt med vassa knivar i handen. Hoppas att min hund dör.”

Dessutom hela 28 i betyg. Långt över mitt snitt.

När jag stänger dörren ser jag att de inte varit sena med att anpassa portalen för ett liv efter Taylor. Skylten som pryder både hemsidan och redaktionen är redan utbytt.

Som ni säkert läst i Sebas senaste inlägg ska både han och Mr.L även de lämna portalen. Jag hoppas att de kommer på bättre tankar och under en ny ledning publicerar många underbara alster. Texter som nu ej blir inkompetent bortplockade…

Oavsett så önskar jag er lycka till!

..............