Visar inlägg med etikett marcus birro. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett marcus birro. Visa alla inlägg

Taylor: Om sanningen ska fram

Sällan har väl mailen ramlat in i den takt till portalen som nu är fallet. Frågorna är många efter de senaste dagarnas inlägg. Vi har tyvärr inte möjlighet att svara på alla mail. Eller rättare sagt så har vi ingen lust.

Faktum kvarstår dock att det varit en turbulent tid här på portalen. Liksom för våra vänner ute i bloggvärlden. Ett utdraget krig storlek mindre har uppstått mellan vår gode vän Ola Wiklander på Fotbollskanalen och vår ständige nemesis Marcus Birro. Ola har som många andra upptäckt hur Birro ljuger och förvränger sanningen på sin blogg och påpekat detta. Birro har svarat som sig bör med svordomar, könsord och annat som fungerar bra i sandlådan. Vi följer utvecklingen och lovar att återkomma i fallet när det händer mer. Marcus låter dock hälsa att detta inte kommer påverka vår förstaplats på hans hatlista. Som tack för detta publicerar vi detta nostalgiska klipp:




De flesta frågorna annars rör Sebas inlägg angående Let´s dance. Den stora frågan för mig där är varför han sänker sig till den nivån att bry sig om det programmet? Att han sedan inte vet vem Figge Norling är tycker jag inte är några konstigheter. Kort sammanfattat är han dvärgen i årets upplaga, med en diger karriär bakom sig med biroller i brevfilmer i Bullen och andra stora projekt som höjdpunkter. Sedan kan jag kanske tycka att inlägget borde hetat ”Systrarna Graaf, vem är vem?” då detta inte verkar vara Sebas starka sida. Men återigen, vem bryr sig? Slår man samman båda systrarna så kanske man får ihop intressant info nog för en normal person. Dessutom en IQ på 94. Det finns en anledning till att det kallas "graaft utvecklingsstörd".

Efter de interna motsättningarna här på Portalen, som Seba redogjort för, mellan undertecknad och Mr L från Polen, har kritiken ramlat in. Detta trots att jag tog första steget mot försoning och sträckte ut en fredlig hand med ett inlägg i kärlekens tecken. Tydligen ska det varit aningen krångligt att förstå då delar var skrivet på latin. Denna kritik ställer jag mig helt frågande inför då jag antog att, helt enligt Polens utveckling, latin fortfarande talas där...


..............

Taylor: Extra Extra!!!

Det må vara tomt och öde här inne på Portalen. Bakom kulisserna är det dock allt annat än stiltje. Styrelsemedlemmar och diverse annat löst folk i beiga kostymer dyker plötsligt upp ur sina hålor och gör det de gillar bäst, nämligen kallar till möte. Inte vilka möten som helst utan krismöten. Relationer ska lappas samman och gammalt groll ska glömmas. Taylor och Seba ska till vilket pris som helst återförenas. Polska arbetare ska kallas in för att putsa rent den nedklottrade skylten. Allt ska bli som förut igen.

Hela morgonen satt vi i ett extrainsatt styrelsenöte med representanter från Portalens styrelse. Närvarande på mötet var Marcus Birro, Peter Tolse, Täppas Fogelberg, Bengt Fahlström och Joelbitars pappa. Dessutom naturligtvis Taylor, Seba och Mr L. Pausunderhållningen stod Mr L´s pappa för då han spelade ett medley av Roland Cedermark på dragharmonika.

Vad som beslutades på mötet för jag inte gå närmare in på, då allt är belagt med sekretess. Dock kan jag avslöja så mycket som att styrelsen inom kort ska presentera ett krispaket. Huruvida det leder till något för Portalen eller ej låter jag vara osagt. Vi återkommer när vi vet mer.

Mr L lovar även att på nästa möte, som även är öppen för aktieägare, ska han bjuda på Polly. Så se till att vara där i tid. De kommer att gå åt som Polly i solsken....


.............

Taylor: Reinfeldt förstör och Ranelid och Birro ringer

Hej igen mina vänner. Jag får börja med att be om ursäkt för min frånvaro här på Portalen de senaste dagarna. Det har kommit till min vetskap att det gått rykten om att Mr L från Polen haft något med mitt försvinnande att göra. Han skulle uppenbarligen ha känt sig stött för att jag inte svarat i telefon då han ringt. Detta kan jag dock dementera å det grövsta.


Mr L har nämligen även han varit spårlöst försvunnen den senaste veckan. Det visade sig dock att det enbart handlade om att han tagit ett extrajobb att plocka blåbär på ren provisionslön, för att få ihop lite extra pengar till julen. Det är ännu oklart hur det gått för honom. Han jobbar tydligen i lag med en blind 80-åring utan armar. Men så är det, alla måste vi jobba för att ha råd att leva. Eller hur Fredrik Reinfeldt?! Eller förlåt, jag glömde att det är din fru som bestämmer.


Nej, den riktiga anledningen till att jag gått under jorden och tvingats att stänga av mobilen är att jag utsatts för telefonterror sedan jag publicerat ett tidigare inlägg här på Portalen. Telefonen ringde formligen oavbrutet och jag tvingades att stänga av den för att få ro.


När jag slog på telefonen lite försiktigt igår morse möttes jag av 24 missade samtal. Med en klump i magen ringde jag upp min röstbrevlåda.


”Du har 14 nya meddelanden. Togs emot...”


Sedan hörs en bekant röst:


” VaRföR skRiveR du så om mig, Rikets ledande föRfattaRe och skRibent. Jag haR skRivit tio, nej tolv, fjoRton RomaneR på pRosa. Jag haR vunnit ett otal pRiseR. Det häR jag pRataR in nu äR helt fRån mitt inRe utan manuskRipt. Det kan man inte tRo men...”


Jag klickar vidare till nästa meddelande och möts återigen av herr Ranelids stämma.


” Jag äR likt Zlatan ett gRässtRå som ingen kan elleR vill klippa. Vi vajaR i vinden och växeR mot skyn. Vi böjeR oss inte föR någon. VaRken kung elleR piga..."


Jag klickar vidare.


Så här fortsätter det i meddelande efter meddelande, förutom några få undantag. Ett meddelande var från vår käre vän Marcus Birro. Han undrade varför vi skrev om andra författare än honom. Han har minsann vunnit Dan Andersson-priset OCH Guldskölden. Sedan var det ett meddelande där några sjöng en massa låtar som andra har skrivit. Jag antar att det var E.M.D.


Nej, jag tror jag behöver lite respit, så jag stänger av telefonen och går under jorden ett tag till. Om någon stöter på en polack som pulsar runt i den djupa snön i skogen så hör av er till mig...



..........

..

Taylor: Nu har det äntligen hänt!

Likt Evander Hollyfield och Peter Forsberg gör vi ytterligare ett försök till come back. Trots att det inte gått något vidare vid någon av de otal tidigare försöken ger vi inte upp. Forsberg har en klar fördel då han enbart lider av en skadad fot medan våra skador fortfarande saknar diagnos.


Det som hänt sedan senast är att vi nu blivit både visare och äldre. Framför allt äldre. Mycket äldre! I den senaste mätningen låg vi på tredje plats, enbart besegrade av just nämnde Hollyfield och den regerande mästaren Bengt Öste.


Under tiden vi varit borta från strålkastarljuset har Marcus Birro fått fritt spelrum att ljuga på friskt i sin egen blogg i skvallertidningen Expressen. Nu är det slut på det Marcus min vän.

E.M.D och H.E.A.T har totalt försvunnit, då vi uppenbarligen var de enda som skrev om dem. Misströsta inte Dvärg-Erik, vi är tillbaka nu.


Och du Björn Ranelid, var lugn, du kommer garva läppen av dig...



.......

Taylor: Bra eller dåligt?

Jag sitter hemma i soffan och försöker läsa lite poesi. Ett försök att lära mig uppskatta denna konstart och bli aningen mer "kultiverad". Jag måste dock erkänna att jag har svårt att skilja på vad som är bra och vad som är skräp.

Jag sitter just nu och läser ett par dikter av världspoeten Marcus Birro. Jag menar, det han skriver måste väl vara bra? Man blir väl inte guds gåva till poesin hur som helst? Ändå kan jag inte låta bli att undra, är det här verkligen genialiskt..?

Här följer en kärleksdikt som Birro (bilden) har skrivit. Vad säger ni, är detta så bra som han själv vill göra gällande?


"Ditt blod är små soldater, blodkroppar klädda i rustning.

När du var yngre hade du en deal med gryningen.

Hon såg till att du kom hem säkert och du lovade sjunga hennes lov när du tog den långa promenaden hem från svartklubbarna.

När du satte nyckeln i dörren var allting nytt; järnet i nyckeln, låset, dörrmattan, solen utanför fönstret, den tidiga morgonens varsamma värme. Allting var helt nytt.

Kärleken som ett serum mot all förbannad cynism.

När jag ser in i dina ögon kan jag ana dykarklockan som sjunker som en hiss ner till djupet av dig själv. Jag kan se rakt in i dig.

Tills jag upptäcker att du gör det samma.

Jag har fingertopparna kvar från alla jag älskat. Alla som någon gång rört vid mig har lämnat spår. Dagar som den här dammar jag försiktigt av mitt liv. Fingeravtryck framträder tydligt över hela min kropp.

På samma sätt finns mina fingrar, händer, min kropp kvar hos alla jag älskat.

Kärlek? Lika delar ödmjukhet och tolerans. Åtrå.

Som att fastna med hissen mellan tio tusen våningar och lyckas komma ut i tid. På rätt våning. Hissen som slungas tillbaka ner, mot botten, ett inferno av ström, olja och blinkande lampor.

Som när Estonia sjönk och jag vaknade av en märklig dröm där jag blivit förälskad i en flicka från Gävle. Vi hade varit ombord på en båt, ett upplyst palats med barer, sprit, blåsiga däck, spelautomater, värme, hytter.

När jag sov hade drömmen plockat sitt strå ur framtiden. Det dröjde tio år. Så träffade jag min flicka från Gävle.

Kärleken är alltid starkare än döden. Varje kärleksfullt förhållande är ett långfinger åt mörkret."




.......

Taylor: Är Marcus Birro otrogen?

Äntligen är det helg och jag sitter och njuter med mitt morgonkaffe i solen. Det är ju till och med något så ovanligt som fint väder i vårt land för en gångs skull.

Senare under dagen bär det iväg på resa mot hemlig ort. Som ledtråd kan jag ge att sveriges största ö är inblandad. Resten får ni lista ut själva.

Kul att se att det varit en hel del besökare här inne på portalen den senaste tiden. Det är nästan som i fornstora dagar. Men bara nästan. Synd bara att så få vågar sig på att skriva kommentarer, och de som gör det väljer i de flesta fall att vara anonyma. Ni vet vad Birro tycker det...

Har roat mig med att gå igenom statistiken för hur folk hittar till vår lilla sida. Det är alltid lika intressant. Här följer ett axplock av sökningar som folk gjort på google och på så vis hittat in på portalen:

"Taylor and Seba" - Inga konstigheter här. Den klart vanligaste sökningen av naturliga skäl.

"min vän dirren" - Anledningen att jag reagerar på den här är för att jag vet med bestämdhet att Dirren inte har några vänner. Därför borde denna sökning inte resultera i några träffar alls.

"bra kändisar cobra starship" - Eh, ok? Denna sökning är jag nog inte kvalificerad att kommentera. Känns dock inte som någon vi vill ha inne på sidan. Håll dig till Cobra Starship. Är det kanske uppföljaren till Snakes on a plane? Varför skulle man göra en uppföljare till den förresten..?

"böjd att hålla med" - Konstig av två anledningar. Varför hittar man oss med denna sökning, och varför i h-te söker man på dessa ord? Vad tror man att man ska få ut av det?

"http://kandisarna.blogspot.com/" - Visste inte att vi var sådana celebriteter.

"livet" - Oj oj oj. Det är visserligen en ära att Google anser att denna sökare borde komma in på portalen, men vad tror man när man söker så? Jag vill veta allt om livet, eller?

"räkbåt mälaren" - Hehe! Denna sökare måste verkligen ha tyckt att vi var hjälpsamma i hans jakt på en räkbåt.

"trampa ballonger" - Min personliga favorit. Jag vet inte vad man ska säga om denna så jag låter helt enkelt bli.

"sarah dawn finer+marcus birro" - Vad vet denna person som inte vi vet? Nu blir jag nyfiken. Såg inte Sarah aningen gravid ut i melodifestivalen?

........

Taylor: Var är Marcus Birro?

Äntligen har man fått den skönhetssömn som man behöver. Det känns helt underbart att vakna upp helt utsövd som en helt ny människa. Bara att andas in djupa andetag av den friska morgonluften och sippa lite försiktigt på det nykokta morgonkaffet och bara njuta. Inte ens simning med Hans Chrunak lockar nu.

Helt plötsligt slås jag av den där hemska känslan att man har glömt något. Som att man har tappat bort något, eller att det var något som man skulle ha gjort. Jag funderar en stund men kan inte komma på vad det är.

Jag lutar mig lugnt tillbaka igen i min solstol på balkongen och bara slappnar av. Känner hur all stress och oro rinner av mig. Plötsligt sätter jag kaffet i halsen då det slår mig; Marcus Birro!

Var är Marcus Birro?

Vid närmare eftertanke har jag inte sett honom på hela sommaren. Inte ens i ett panelprogram. Hur överlever den gode Birro detta? Ni som känner till honom vet att han är som en blomma, och uppmärksamhet är hans vatten och näring. Utan den kommer han sakta vissna bort, för att sedan kastas ut i soporna tillsammans med gårdagens räkskal.

Jag är orolig för Marcus skull. Han som syns i tv så fort det vankats italiensk fotboll. Jag menar, vad händer nu? Ni som är intresserade av fotboll känner naturligtvis till att en viss Zlatan har lämnat Italien för att istället spela i den spanska ligan. Vad händer med det redan sargade intresset för italiensk fotboll nu? Vad ska Birro skriva om? Kommer han att falla tillbaka i gamla synder och flytta tillbaka till götet? Blir han granne med Seba? Kommer de att rensa fisk tillsammans på kvällarna? Which backstreet boy is gay?

Frågorna är många men svaren få. Portalen kommer naturligtvis gå till botten med detta och återkomma i fallet.

När jag återigen lutar mig tillbaka i stolen jobbar hjärnan på högvarv. Tänk vad lite sömn kan göra för de små grå cellerna. Jag kommer att tänka på närman gick på mellanstadiet och hade friidrott på gymnastiken. Då fanns det en gren som hette "kast med liten boll". Kommer ni ihåg den? Varför är inte den med på OS och VM? Tänk att vara bäst i världen på att kasta en liten boll och sedan få reda på att det inte är en riktig sport. Det måste vara lite som att vara duktig på innebandy. Finns det "kast med stor boll"? Hur stor är i så fall den bollen?

Allt grubblande har gjort mig trött igen. Dags för en power nap i solen...

Taylor: Vad har du gjort med Marcus Birro?

En underbar morgon när man vaknar upp och inser att se att Seba är tillbaka och skriver på portalen igen. Jag springer genast och hämtar en extra stor kopp kaffe och stänger dörren för att kunna avnjuta hans senaste alster i lugn och ro. Jag lutar mig tillbaka i fåtöljen och börjar läsa.

Till en början är det inga konstigheter, en hyllning till den alltid lika kompetente Lennart Ekdahl. Sedan kommer dock en mindre chock vid meningen: "Men framförallt njuter jag av Marcus Birro". Ganska exakt där sätter jag det dyra franska kaffet i halsen.

Vad har hänt? Hur har Seba blandat sina mediciner nu?

Då jag inte själv såg programmet igår (för jag av någon idiotisk anledning envist försökte se en helt meningslös sport som ishockey) kan jag inte bedöma herr Birros insats. Jag knappar därför snabbt in på hans blogg på getingen för att se om den kan ge mig några svar. Jag väntar mig att mötas av det vanliga "Jag är bäst, ni är amöbor"-inlägget. Men döm av min förvåning när Marcus helt sonika har skrivit ett väldigt insiktsfullt och rent utsagt poetiskt inlägg. Inga påhopp. Herregud, knappt ens några särskrivningar...

Vad har hänt? Vem är du och vad har du gjort med vår Marcus Birro?

Taylor: Marcus Birro årets tv-personlighet?

Marcus Birro. Marcus Birro! Marcus Birro? MARCUS BIRRO!!! Marcus Birro...

Världspoeten kräver detta inlägg. Han sitter hemma med sitt nyfödda barn och ingen skriver om honom. Förstår ni hur jobbigt detta är? CNN har inte ens ringt och hört så att allt går bra.

Är jag helt bortglömd? Tänker han, där han sitter i sin nerspydda italientröja. Tankarna far genom hans skalle likt ett ont oroligt väsen som ej kan stoppas. Någonting måste göras och det snabbt. Jag måste vinna ett pris, då får jag den uppmärksamhet som jag förtjänar, tänker Marcus och sätter sig framför sin laptop. Först in en sväng på Google för att söka på sitt eget namn. Det kan ju vara någon som skrivit om honom sedan han var inne och tittade för 23 minuter sedan. Hm... Taylor & Seba, de jävla runkarna, amöborna, talanglösa parasiter, inte ens de har skrivit något nytt om mig.

Efter en stunds sökande har Birro hittat några möjliga priser som han kan vinna. Efter att länge valt mellan Nobels fredspris och ytterligare ett Dan Andersson-pris beslutar han sig till slut för något helt annat.

Marcus skyndar in på sin blogg och slår på stora trumman. En omfattande röstkampanj startas ögonaböj.

"Rösta på mig som årets tv-personliget."

Lite naivt kan tyckas för oss neutrala. Men är det något han kan den gode Birro kan så är det att tjata till sig priser. Ska han lyckas ännu en gång med detta? Den som lever får se...



Länk till tävlingen: http://www.aftonbladet.se/nojesbladet/tv/article4659914.ab

Taylor: Slut med billiga ordvitsar för den här gången

Det är tisdagsmorgon och då jag trött äntrar redaktionen känner jag en bekant odör som dröjt sig kvar. Den vanliga lukten av runkare, parasiter och talanglösa amöbor, som brukar sitta i väggarna, är tillfälligt utbytt mot sik, sill, makrill och allehanda andra fiskar jag inte kan namnet på. Anledningen är naturligtvis att portalen har haft en hyllningsdag i göteborgshumorns ära. Ordvitsarna flödade och Glenn, Kålle och Ada njöt i fulla drag. Göteborgarna gick man ur huse och hjälpte till med sina allra bästa skämt. Marcus Birro var inte lika nöjd.

Vår nya praktikant Janne Hevonen som är bördig ifrån göteborgstrakten var fullständigt lyrisk och glömde totalt bort sina varsagliga arbetsuppgifter och förvandlade redaktionen till ett inferno av ordvitsar. Detta ledde i sin tur till koffeinbrist hos oss övriga, som ej fick vårt kaffe serverat i den takt vi kräver och är vana vid.

Nu hoppas vi kunna återgå till en mer sansad nivå på humorn här på portalen, som passar oss andra som inte kommer från feskekörkans förlovade land. För att fira detta har vi tagit fram en ny look på vår logga som är designad av Dirren, känd från den fd bloggen "Tessan o Dirren". Lämna gärna ett omdöme om vad ni tycker i kommentarerna. Är den bättre eller sämre än den gamla?

Nej, nu ska jag jag gå och trösta Janne och se till att han kommer igång med sitt kaffebryggande.

Taylor feat. Janne Hevonen: Kära göteborgare...

Jag vet från säkra källor att vi här på Taylor & Seba har en trogen läsarkrets från Marcus Birros egen hemstad, fiskestaden nummer ett - Göteborg. Det har även kommit till min kännedom att dessa läsare känner sig aningen utanför, då humorn här inne är på en helt annan nivå.

Då vi värnar om alla människor, tänkte jag därför göra ett undantag och göra ett inlägg enbart för er göteborgare (jag kan inte tänka mig att någon annan uppskattar det).

Så lägg ifrån er fisken som ni håller på att rensa och bara njut...


* Vet ni hur de tänkte då de rollbesatte Beck-filmerna? - Man tager vad man Haber.

* Fiskbilen krockade igår. Det blev endast lättare laxskador!

* Vem är den lille pojken med hudsalva i ansiktet? Det är min korte-son!

* - Hörru Glenn, vilken smart anka du har. - Jag vet, det är en doktorand.

* - Hörru Glenn, vilken trevlig fågel du har - Jag vet, det är en umgås.



Usch, efter att ha skrivit dessa rader känner jag mig så smutsig att jag måste gå och våldtäktsduscha á la Alexander Bard.

Taylor: Fotbollshumor

Jag hörde från Marcus Birro att han kände sig ensam och ledsen efter Romas förlust i veckan. Jag tänkte jag skulle ta mitt ansvar och försöka muntra upp honom en aning med en liten video.

Ett bevis på att fotboll kan vara kul...

Taylor: En sång och en tävling

Jag satt precis och lyssnade på Vivo per lei med Andrea Bocelli, en mycket vacker låt som jag kan rekommendera om ni hört den förr. Inte för att jag förstår alls mycket av vad han sjunger, men det spelar mindre roll känns det som. Italienarna har ju en lite fördel där med sitt vackra språk. Han kanske sjunger om att utrota alla judar och hur vacker Marcus Birros frisyr är. Men lik förbannat så låter det som en romantisk kärlekssång. Hur banal texten än är så blir det ändå på något vis bra ändå. Jag tänkte jag skulle ge mig på ett försök själv. Vad tror ni om följande ballad i melodifestivalen nästa år?

Jag har lånat texten lite från fyra svenska låtar. Den som lyckas knäcka vilka låtar det är och mailar rätt svar till taylorandseba@hotmail.com vinner en fet segerintervju här på bloggen. Det lovar jag...

L'estate è breve
piogge più lontano
ma ora questo
così vi
Con il sole di oggi
Autunno presto
vanno con la velocità del vento
così ascoltare a me
il sole sta lucidando
forse solo oggi

Ora ho capito e so quello che voglio
Che cosa devo fare e l'uso futuro
I'll acquistare le ali per volare e denaro su prati
I'll acquistare le ali per volare e denaro su prati

Non vi è un particolare senso di essere lì solo
Per fare questo abbiamo bisogno è di fare ciò che si desidera
Ho intravisto una fortuna in ombra di un sogno
dove gli uccelli selvatici sono quando si svegliano dal loro sonno

Se mi danno buone vibrazioni.
Ogni volta che si prende la mia mano nel suo
e ogni volta che si sorriso
così ho buone vibrazioni
che può portare a qualcosa di molto più
Credo che l'amore o è in via
con grandi passi

Ma hey hey,
Me la cavo abbastanza
Siedo su una roccia da un lago in una foresta
Hey, hey, un giorno di sera
Ho bisogno di un po 'di tempo a me stesso

Taylor: En dikt av Marcus Birro

Världspoeten

Marcus Birro

har hedrat oss med en alldeles särskild dikt. Specialskriven enbart för Taylor & Seba:

Det är tidigt på morgonen
Solen kommer ut
I går kväll var att skaka
Och ganska högt
Min katt är purring
Och repor min hud
Så vad är fel
Med en annan synd
Slynan är hungrig
Hon måste berätta
Så ge henne inches
Och foder henne väl
Fler kommande dagarna
Nya platser för att gå
Jag har fått lämna
Det är dags för en visa


Elaka tungor skvallrar om att Birro endast gjort en taskig översättning från en engelsk låt. Någon som kan räkna ut vilken..?

Taylor: Birros abstinens stillad

Då har det äntligen hänt. Den största av de stora har gjort det igen. Mannen som är lite bättre än alla andra har åter bevisat sin storhet. Guds gåva till bloggandet har åter lånat oss en glimt av dess glans. Som ni säkert redan räknat ut så pratar jag om Marcus Birro. Denne allsmäktige poet. Denne eminente författare. Denne... eh ja det är svårt att hitta ett superlativ som beskriver dennes storhet då det kommer till att blogga om italiensk fotboll. Marcus Birro är konst helt enkelt.

Marcus Birro, som den senaste tiden bedrivit en valkampanj på sin blogg, har åter fått beträda segerpodiet och ta emot ytterligare ett pris. Denna gång belönades han med "Stora Bloggpriset". Trots att "Taylor & Seba" inte var nominerad, är vi absolut inte bittra. Vi vill istället passa på att ställa oss i hyllningskören och gratulera herr Birro.

Ni som följer vår blogg och känner till Marcus vet att dessa priser fungerar som en drog för honom. När han inte fått ett pris på länge förvandlas han till en narkoman som inte fått sig en fix på länge. Han snäser och väser åt allt och alla. Han kallar sina läsare för amöbor, parasiter och framför allt för runkare (det verkar vara hans favoritförolämpning). Får han sedan ett pris så får han ett rus likt aldrig förr. Hela världen färgas förmodligen i en nyans av Roma-bög-wienrött och han älskar allt och alla. I intervjun efteråt avslöjar han att han har "Sveriges bästa läsare". Sveriges bästa amöbor, parasiter och runkare....


http://www.aftonbladet.se/nyheter/article4314958.ab

Taylor: Marcus Birro söker tröst

Som jag länge misstänkt så är Marcus Birro kinkig för att han inte fått något pris på länge. Det var inte alls länge sedan han föll tillbaka i gamla vanor och började kalla sin läsare för "parasiter" och "runkare" återigen.

Marcus har nu själv insett att det är dags att göra någonting åt detta och har börjat en ny valkampanj. Han är nämligen nominerad till något pris på bloggportalen i kategorin "Sport & Fritid". Bra gjort av en kille som särskriver värre än en mellanstadie elev (det var med meningen, om ni nu inte redan förstod det).

Marcus senaste inlägg på sin blogg består enbart i en länk till tävlingen och en uppmaning om att rösta på hans blogg. Jag menar - varför sköta sitt jobb när man kan vinna priser...

Själv så bojkottar jag tävlingen då Taylor & Seba återigen har blivit förbisedd i samtliga kategorier. Enda trösten är att Blondinbellas blogg inte heller den är nominerad. Det finns åtminstone lite rättvisa kvar i världen...
 
Bloggtoppen.se